Ingen ny tid för avgång:
|
|
Nyheter"Flyget – från glamour till omtvistad norm" Tidningen Syre
Debattartikel i SydsvenskanDet är hög tid att ifrågasätta flygnormen & skapa nya förutsättningar & vanor kring resande som blir bestående, skriver
@SaraUllstrom och @KA_Nicholas i Sydsvenskan. 
|
Coronakrisens påverkan på vårt framtida resande: Intervju med Sara Ullström
|
Popularvetenskaplig sammanfattning
För att undvika effekterna av farliga klimatförändringar kommer vi att behöva att nästan eliminera utsläppen av
växthusgaser under de nästkommande årtiondena. Sverige har antagit en klimatlag som slår fast att landet inte
ska släppa ut mer växthusgaser än vad som försvinner från atmosfären till och med 2045. Trots att flygindustrin
globalt sett står för en liten andel av klimatutsläppen idag är det fortfarande den enskilt mest koldioxidintensiva
aktivitet som en individ kan välja att göra (vi har visat att en tur och returresa står för lika mycket
klimatpåverkan som att äta kött under två år, eller som att köra bil under ett år) (Wynes and Nicholas, 2017).
Därmed har en minskning av flygandet blivit ett viktigt fokus för forskare som påtalar behovet av
utsläppsminskningar för att kunna möta svenska och internationella klimatmål. En minskning av flygandet ses
också som en potentiell katalysator för bredare, samhälleliga och personliga livsstilsförändringar som är förenliga
med ett säkert och, för jorden bra klimat.
Vår forskning har hittills fokuserat på att analysera experters flygvanor, eftersom vi resonerade att det är
experterna som har bäst uppfattning om vilka risker som klimatförändringarna för med sig, och således borde
vara de som är mest villiga att förändra sitt beteende. Vanliga människors flygvanor har dock uppmärksammats
väldigt lite, speciellt vad gäller flygresor som de gör under sin lediga tid (för nöje snarare än arbetsrelaterade
flygresor). Lite uppmärksamhet har riktats mot vad som kan få dessa människor att ändra sitt beteende samt att
förändra mer utbredda sociala normer som idag stödjer ett ohållbart flygande.
Sverige idag, 2018, representerar en viktig och inte tidigare sedd trend, där en bred social rörelse börjar ta form
runt att erkänna att regelbundna privata flygresor utgör ett hot mot klimatet . Vår forskningen vill utnyttja detta
tillfälle för att dokumentera, analysera och utvärdera utvecklingen av de samtal som sker i olika medier, både i
”traditionella” och ”sociala” medier, från och med 2015 då dessa samtal började, till 2020 för att följa hur de
utvecklar sig.
Vi kommer att analysera artiklar under tidsperioden 2015-2020 i de största svenska dagstidningarna, och inlägg
på sociala medier, för att identifiera hur flygning är representerat, till exempel, som glamoröst, ekonomiskt
viktigt, och/eller som en katastrof för klimatet, och vilka argument som används för att stödja dessa påståenden.
Vi kommer visa hur dessa narrativ utvecklats över tid för att kulminera i införandet av flygskatten; utföra
intervjuer för att förstå argumenten, motivationerna och strategierna hos de nyckelaktörer som leder trenden om
att frivilligt avstå från att flyga; samt koppla dessa politiska och personliga narrativ för att utforska synergier och
kompromisser. Genom att förstå hur idén om att stanna kvar på marken har klättrat på likväl sociala som
politiska agendor kommer detta projekt både belysa den ofta förbisedda betydelsen av kulturell förändring för att
möta klimatmålen samt kunna utröna potentialen för liknande genomslag på andra platser.
växthusgaser under de nästkommande årtiondena. Sverige har antagit en klimatlag som slår fast att landet inte
ska släppa ut mer växthusgaser än vad som försvinner från atmosfären till och med 2045. Trots att flygindustrin
globalt sett står för en liten andel av klimatutsläppen idag är det fortfarande den enskilt mest koldioxidintensiva
aktivitet som en individ kan välja att göra (vi har visat att en tur och returresa står för lika mycket
klimatpåverkan som att äta kött under två år, eller som att köra bil under ett år) (Wynes and Nicholas, 2017).
Därmed har en minskning av flygandet blivit ett viktigt fokus för forskare som påtalar behovet av
utsläppsminskningar för att kunna möta svenska och internationella klimatmål. En minskning av flygandet ses
också som en potentiell katalysator för bredare, samhälleliga och personliga livsstilsförändringar som är förenliga
med ett säkert och, för jorden bra klimat.
Vår forskning har hittills fokuserat på att analysera experters flygvanor, eftersom vi resonerade att det är
experterna som har bäst uppfattning om vilka risker som klimatförändringarna för med sig, och således borde
vara de som är mest villiga att förändra sitt beteende. Vanliga människors flygvanor har dock uppmärksammats
väldigt lite, speciellt vad gäller flygresor som de gör under sin lediga tid (för nöje snarare än arbetsrelaterade
flygresor). Lite uppmärksamhet har riktats mot vad som kan få dessa människor att ändra sitt beteende samt att
förändra mer utbredda sociala normer som idag stödjer ett ohållbart flygande.
Sverige idag, 2018, representerar en viktig och inte tidigare sedd trend, där en bred social rörelse börjar ta form
runt att erkänna att regelbundna privata flygresor utgör ett hot mot klimatet . Vår forskningen vill utnyttja detta
tillfälle för att dokumentera, analysera och utvärdera utvecklingen av de samtal som sker i olika medier, både i
”traditionella” och ”sociala” medier, från och med 2015 då dessa samtal började, till 2020 för att följa hur de
utvecklar sig.
Vi kommer att analysera artiklar under tidsperioden 2015-2020 i de största svenska dagstidningarna, och inlägg
på sociala medier, för att identifiera hur flygning är representerat, till exempel, som glamoröst, ekonomiskt
viktigt, och/eller som en katastrof för klimatet, och vilka argument som används för att stödja dessa påståenden.
Vi kommer visa hur dessa narrativ utvecklats över tid för att kulminera i införandet av flygskatten; utföra
intervjuer för att förstå argumenten, motivationerna och strategierna hos de nyckelaktörer som leder trenden om
att frivilligt avstå från att flyga; samt koppla dessa politiska och personliga narrativ för att utforska synergier och
kompromisser. Genom att förstå hur idén om att stanna kvar på marken har klättrat på likväl sociala som
politiska agendor kommer detta projekt både belysa den ofta förbisedda betydelsen av kulturell förändring för att
möta klimatmålen samt kunna utröna potentialen för liknande genomslag på andra platser.
Abstract
Att fortsätta rådande flygtrender är oförenligt med både nationella och internationella åtagande om bekämpning
av klimatförändringarna. Det finns därför ett trängande behov av att bättre förstå de sätt på vilka vi kan minska
flygens utsläpp, inklusive genom minskad efterfrågan. På senare tid har vi i Sverige kunnat se hur ledande
samhällsaktörer, inklusive journalister, politiker, kändisar och föräldrar, startat ett kulturskifte bort från
flygresandet; en utveckling stött av incitament så som 2018 års införande av flygskatten. Detta forskningsprojekt
kommer ta tillvara på denna oerhört viktiga utveckling genom att dokumentera, analysera och utvärdera de
samtal om flyg, klimatet och det goda livet som utspelar sig i både traditionella och sociala medier samt dess
konsekvenser för politiska praktiker och det dagliga livet. Vi kommer visa hur dessa narrativ utvecklats över tid
för att kulminera i införandet av flygskatten; utföra intervjuer för att förstå argumenten, motivationerna och
strategierna hos de nyckelaktörer som leder trenden om att frivilligt avstå från att flyga; samt koppla dessa
politiska och personliga narrativ för att utforska synergier och kompromisser. Genom att förstå hur idén om att
stanna kvar på marken har klättrat på likväl sociala som politiska agendor kommer detta projekt både belysa den
ofta förbisedda betydelsen av kulturell förändring för att möta klimatmålen samt kunna utröna potentialen för
liknande genomslag på andra platser.
av klimatförändringarna. Det finns därför ett trängande behov av att bättre förstå de sätt på vilka vi kan minska
flygens utsläpp, inklusive genom minskad efterfrågan. På senare tid har vi i Sverige kunnat se hur ledande
samhällsaktörer, inklusive journalister, politiker, kändisar och föräldrar, startat ett kulturskifte bort från
flygresandet; en utveckling stött av incitament så som 2018 års införande av flygskatten. Detta forskningsprojekt
kommer ta tillvara på denna oerhört viktiga utveckling genom att dokumentera, analysera och utvärdera de
samtal om flyg, klimatet och det goda livet som utspelar sig i både traditionella och sociala medier samt dess
konsekvenser för politiska praktiker och det dagliga livet. Vi kommer visa hur dessa narrativ utvecklats över tid
för att kulminera i införandet av flygskatten; utföra intervjuer för att förstå argumenten, motivationerna och
strategierna hos de nyckelaktörer som leder trenden om att frivilligt avstå från att flyga; samt koppla dessa
politiska och personliga narrativ för att utforska synergier och kompromisser. Genom att förstå hur idén om att
stanna kvar på marken har klättrat på likväl sociala som politiska agendor kommer detta projekt både belysa den
ofta förbisedda betydelsen av kulturell förändring för att möta klimatmålen samt kunna utröna potentialen för
liknande genomslag på andra platser.
