De fyra livsstilsvalen som är mest effektiva för att minska din klimatpåverkan
Klicka för att ladda ned högupplösningsexempel.
|
Klicka för att ladda ned högupplösningsexempel.
|
En ny forskningsstudie har identifierat de fyra livsstilsval som är mest effektiva för att minska en persons koldoixidavtryck: äta en växtbaserad kost, undvika flygresor, leva utan bil och ha färre antal barn.
I studien analyserades 39 olika källor för att beräkna vilka livsstilsval som är mest effektiva för att minska koldioxidutsläpp i utvecklade delar av världen. Källorna omfattar vetenskapliga artiklar, statliga dokument och olika typer av kolkalkylatorer.
– Nu har vi en bättre uppfattning om vilka personliga val som gör mest skillnad för klimatet. Det gör att vi kan fokusera på de handlingar som har störst effekt, säger Kimberly Nicholas, en av författarna till studien, vid Lund University Centre for Sustainability Studies.
Enligt forskarna kan man genom att välja en växtbaserad kost spara 0,8 ton av koldioxidekvivalenter per år (ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till global uppvärmning).
Genom att undvika transatlantiska flygresor kan man spara 1,6 ton koldioxidekvivalenter per tur och returresa. En person som väljer att leva bilfritt kan vidare spara 2,4 ton av koldioxidekvivalenter per år.
Dessa siffror kan jämföras med att forskare rekommenderar att en individs årliga utsläpp av koldioxidekvivalenter måste ligga på 2,1 ton år 2050 om målet att begränsa den globala medeltemperaturökningen till lägre än 2 grader ska uppnås. Idag ligger siffran på 6,7 ton per person inom EU, 13.5 ton för Kanada, 16,3 ton för Australien och 16,4 ton för USA.
Slutligen kan valet att inte ha ännu ett barn (eller något barn) spara in motsvarande 58,6 ton av koldioxidekvivalenter per år - baserat på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster (denna siffra kan reduceras kraftigt om utsläppsnivåerna minskar).
Kimberly Nicholas, och huvudförfattaren Seth Wynes, nu verksam vid University of British Columbia, är medvetna om att steget till att göra dessa förändringar kan upplevas som stort, om inte omöjligt. Speciellt vad gäller det högst personliga valet om huruvida man ska skaffa barn, och i så fall hur många.
– Samtidigt kan vi inte längre ignorera den klimatpåverkan vår livsstil faktiskt har. Genom att anamma åtminstone några av dessa val kan vi göra en förändring som kan få en positiv effekt under vår livstid. Unga människor är också i en tid i livet när de är mer öppna för att göra förändringar och då är det ännu viktigare att de är medvetna om vilka val som är mest effektiva.
Studien visade också att de fyra livsstilsval som var mest effektiva för att minska en persons koldioxidavtryck oftast inte var omnämnda i vare sig utbildningsmaterial riktat mot gymnasielever (i studiens fall i Kanada) eller i rekommendationer från USA, Kanada, Australien och EU. Rekommendationerna lyfte snarare fram mindre effektiva handlingar för att påverka klimatet i positiv riktning som återvinning eller återanvändning, exempelvis genom att ta med sig en tygkasse till affären. Det är till exempel 100 gånger mer effektivt för klimatet att äta en växtbaserad kost än att använda en tygkasse.
Forskarna anser att rekommendationerna bör uppdateras för att ge korrekt vägledning åt människor på individnivå.
– Vi hoppas att vår studie kan vara ett första steg i en sådan process, avslutar Kimberly Nicholas.
Studien, The climate change mitigation gap: education and government recommendations miss the most effective individual actions, publiceras 12 juli 2017 i Environmental Research Letters.
I studien analyserades 39 olika källor för att beräkna vilka livsstilsval som är mest effektiva för att minska koldioxidutsläpp i utvecklade delar av världen. Källorna omfattar vetenskapliga artiklar, statliga dokument och olika typer av kolkalkylatorer.
– Nu har vi en bättre uppfattning om vilka personliga val som gör mest skillnad för klimatet. Det gör att vi kan fokusera på de handlingar som har störst effekt, säger Kimberly Nicholas, en av författarna till studien, vid Lund University Centre for Sustainability Studies.
Enligt forskarna kan man genom att välja en växtbaserad kost spara 0,8 ton av koldioxidekvivalenter per år (ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till global uppvärmning).
Genom att undvika transatlantiska flygresor kan man spara 1,6 ton koldioxidekvivalenter per tur och returresa. En person som väljer att leva bilfritt kan vidare spara 2,4 ton av koldioxidekvivalenter per år.
Dessa siffror kan jämföras med att forskare rekommenderar att en individs årliga utsläpp av koldioxidekvivalenter måste ligga på 2,1 ton år 2050 om målet att begränsa den globala medeltemperaturökningen till lägre än 2 grader ska uppnås. Idag ligger siffran på 6,7 ton per person inom EU, 13.5 ton för Kanada, 16,3 ton för Australien och 16,4 ton för USA.
Slutligen kan valet att inte ha ännu ett barn (eller något barn) spara in motsvarande 58,6 ton av koldioxidekvivalenter per år - baserat på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster (denna siffra kan reduceras kraftigt om utsläppsnivåerna minskar).
Kimberly Nicholas, och huvudförfattaren Seth Wynes, nu verksam vid University of British Columbia, är medvetna om att steget till att göra dessa förändringar kan upplevas som stort, om inte omöjligt. Speciellt vad gäller det högst personliga valet om huruvida man ska skaffa barn, och i så fall hur många.
– Samtidigt kan vi inte längre ignorera den klimatpåverkan vår livsstil faktiskt har. Genom att anamma åtminstone några av dessa val kan vi göra en förändring som kan få en positiv effekt under vår livstid. Unga människor är också i en tid i livet när de är mer öppna för att göra förändringar och då är det ännu viktigare att de är medvetna om vilka val som är mest effektiva.
Studien visade också att de fyra livsstilsval som var mest effektiva för att minska en persons koldioxidavtryck oftast inte var omnämnda i vare sig utbildningsmaterial riktat mot gymnasielever (i studiens fall i Kanada) eller i rekommendationer från USA, Kanada, Australien och EU. Rekommendationerna lyfte snarare fram mindre effektiva handlingar för att påverka klimatet i positiv riktning som återvinning eller återanvändning, exempelvis genom att ta med sig en tygkasse till affären. Det är till exempel 100 gånger mer effektivt för klimatet att äta en växtbaserad kost än att använda en tygkasse.
Forskarna anser att rekommendationerna bör uppdateras för att ge korrekt vägledning åt människor på individnivå.
– Vi hoppas att vår studie kan vara ett första steg i en sådan process, avslutar Kimberly Nicholas.
Studien, The climate change mitigation gap: education and government recommendations miss the most effective individual actions, publiceras 12 juli 2017 i Environmental Research Letters.
Faktaruta:
Alla livsstilsval/handlingar jämfördes med varandra baserat på val gjorda av en person som bor i ett utvecklat land, under ett år. Varje livsstilsval/handling är baserad på livscykler (d.v.s. valet om att leva bilfritt är baserat på utsläpp genererade under bilens livscykel, från produktion, körda fordonsmil, underhåll, bränsleanvändning m.m.).
Växtbaserad kost:
Utsläpp sparade genom att äta en växtbaserad kost istället för en kost som inkluderar kött (exempelvis skillnaden mellan utsläpp från mat förtärd av en person som har valt att äta kött jämfört med en person som har valt att äta vegetariskt). Inkluderar utsläpp från gödningsmedel, metan från boskap och mattransporter till återförsäljningsställen.
En transatlantisk flygresa:
Utsläpp för en person som flyger tur och retur (exempelvis New York till London) baserat på genomsnittliga förhållanden. Notera att långtidsflygningar står för mer utsläpp (2,97 ton koldioxidekvivalenter per person som flyger tur och retur mellan London och Hongkong).
Leva bilfritt:
Utsläpp sparade per person baserat på genomsnittligt körda fordonsmil och antal personer som reser i bilen. Inkluderar utsläpp från bilproduktion och underhåll samt utsläpp från bränsle m.m.
Ett färre barn:
Mäter den kumulativa effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern.
Notering: Köp av förnybar energi var ibland men inte alltid en högeffektiv handling.
Växtbaserad kost:
Utsläpp sparade genom att äta en växtbaserad kost istället för en kost som inkluderar kött (exempelvis skillnaden mellan utsläpp från mat förtärd av en person som har valt att äta kött jämfört med en person som har valt att äta vegetariskt). Inkluderar utsläpp från gödningsmedel, metan från boskap och mattransporter till återförsäljningsställen.
En transatlantisk flygresa:
Utsläpp för en person som flyger tur och retur (exempelvis New York till London) baserat på genomsnittliga förhållanden. Notera att långtidsflygningar står för mer utsläpp (2,97 ton koldioxidekvivalenter per person som flyger tur och retur mellan London och Hongkong).
Leva bilfritt:
Utsläpp sparade per person baserat på genomsnittligt körda fordonsmil och antal personer som reser i bilen. Inkluderar utsläpp från bilproduktion och underhåll samt utsläpp från bränsle m.m.
Ett färre barn:
Mäter den kumulativa effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern.
Notering: Köp av förnybar energi var ibland men inte alltid en högeffektiv handling.
Media
"Hur påverkar livsstilsvalen ditt klimatavtryck? Thailandsresan dubbelt så stor klimatbov som köttdieten" av Peter Buchert, Hufvudstadsbladet, 12 juli 2017
"Forskarens fyra bästa klimattips: Ät mindre kött." Radio P4, filmen på Facebook Live. 13 December 2017.
"Vi äter fem gånger för mycket kött." Radio P4, 13 December 2017.
"Forskarens fyra bästa klimattips: Ät mindre kött." Radio P4, filmen på Facebook Live. 13 December 2017.
"Vi äter fem gånger för mycket kött." Radio P4, 13 December 2017.